Min dilemmasaga

Agnes H
Arvet
Det var en gång tre systrar som bodde i Kenya. De bodde inte särskilt nära varandra, faktumet var att de bodde utspridda över hela landet. Kvinnornas namn var Ebony, Amber och Happy.
Deras far var en mycket vis man som bodde ute på savannen och han hade sju friska kor.
Och deras mor hade dött av aids när flickorna var runt tonåren.
Nu var det så att fadern led av en obotlig cancer, och döttrarna fick veta att fadern inte hade många dagar kvar vid livet. Så var och en för sig åkte till faderns by på det snabbaste tänkbara sättet.
Happy kom först till byn.
- Happy, min dotter. När jag inte längre finns vid livet vill jag att du och dina systrar ska få mina kor, sa fadern med en klen röst.
- Ja, far, sa Happy och föll en tår.
Fadern levde inte i lyx. Utan han bodde i en liten by utanför Kenyas huvudstad Nairobi.
Huset var gjort av kospillning och halm. Han bodde väldigt enkelt med en säng och ett bord och några stolar. Det var alla möbler han ägde. Man fick gå en kilometer för att komma till närmsta vattenkälla, och maten gjorde man över öppen eld.
Man fick också gå väldigt långt om man behövde tvätta sina kläder, och tvättmedel hade man inget.
Happy satte sig på en av de få stolarna fadern ägde för att låta sin sjuke far få vila.
I samma ögonblick kom den äldsta systern, Ebony inrusandes. Hennes ögon var rödsprängda och tårfyllda. Hennes svarta, stora afrokrull var helt vilt.
Ebony var precis på att börja storgråta, då hennes lillasyster hejdade henne med att hon pressade pekfingret mot hennes egna läppar.
- Far behöver vila, viskade hon och kramade sin storasyster. Sedan sa de inget mer på en lång stund.
Efter att en timme eller två hade gått så kom den tredje systern, Amber, dit.
Hon var lång, smal och hade en vackert mönstrad klänning på sig. Amber såg blek och livrädd ut.
- Han börjar bli riktigt svag nu, sa Ebony.
Då brast det för alla tre. De stod och kramade varandra en lång stund och grät tillsammans.
Systrarna satt vid bordet och drack mjölk som kom från faderns kor medan de lät honom sova.
Plötslig gav deras far ifrån sig ett ljud som varade i en sekund. Det lät ungefär som om han hostade upp slem.
Sedan blev det helt tyst.
De tre kvinnorna gick fram till sin far.
Han hade slutat andas.
Happy, Ebony och Amber stannade kvar i byn i några dagar.
Happy hade berättat om arvet av korna.
Eftersom att kvinnorna bodde så långt ifrån varandra så kunde de inte dela på arvet. Problemet var att kvinnorna behövde korna lika mycket.
- Jag behöver korna eftersom att jag behöver ge mat till mina barn. Om jag inte dödar korna så tänker jag sälja dem. Och då kan jag få råd till nyttig kost till barnen istället, sa Ebony.
- Men jag har flera kilometer som jag behöver gå varje dag för att komma till min vattenkälla. Och om jag får korna så kan jag istället mjölka dem och då kommer jag inte behöva gå till vattenkällan varje dag, sa Happy.
- Halva mitt hus har gått sönder, och jag behöver verkligen supermycket kospillning så att jag kan bygga upp huset igen, sa Amber.
Vem tycker du ska få korna?I
I skolan så har vi temat "Africa in change". Alltså, vi har tema Afrika helt enkelt.
Och i svenskan så ska vi skriva en dilemmasaga. Dilemmasagor kommer från början från Afrika. Och vitsen är att det ska uppstå en fråga i slutet, som inte behöver ha ett svar. Här är i alla fall min dilemmasaga:


Arvet
Det var en gång tre systrar som bodde i Kenya. De bodde inte särskilt nära varandra, faktumet var att de bodde utspridda över hela landet. Kvinnornas namn var Ebony, Amber och Happy.
Deras far var en mycket vis man som bodde ute på savannen och han hade sju friska kor.
Och deras mor hade dött av aids när flickorna var runt tonåren.
Nu var det så att fadern led av en obotlig cancer, och döttrarna fick veta att fadern inte hade många dagar kvar vid livet. Så var och en för sig åkte till faderns by på det snabbaste tänkbara sättet.
Happy kom först till byn.
- Happy, min dotter. När jag inte längre finns vid livet vill jag att du och dina systrar ska få mina kor, sa fadern med en klen röst.
- Ja, far, sa Happy och föll en tår.
Fadern levde inte i lyx. Utan han bodde i en liten by utanför Kenyas huvudstad Nairobi.
Huset var gjort av kospillning och halm. Han bodde väldigt enkelt med en säng och ett bord och några stolar. Det var alla möbler han ägde. Man fick gå en kilometer för att komma till närmsta vattenkälla, och maten gjorde man över öppen eld.
Man fick också gå väldigt långt om man behövde tvätta sina kläder, och tvättmedel hade man inget.
Happy satte sig på en av de få stolarna fadern ägde för att låta sin sjuke far få vila.
I samma ögonblick kom den äldsta systern, Ebony inrusandes. Hennes ögon var rödsprängda och tårfyllda. Hennes svarta, stora afrokrull var helt vilt.
Ebony var precis på att börja storgråta, då hennes lillasyster hejdade henne med att hon pressade pekfingret mot hennes egna läppar.
- Far behöver vila, viskade hon och kramade sin storasyster. Sedan sa de inget mer på en lång stund.
Efter att en timme eller två hade gått så kom den tredje systern, Amber, dit.
Hon var lång, smal och hade en vackert mönstrad klänning på sig. Amber såg blek och livrädd ut.
- Han börjar bli riktigt svag nu, sa Ebony.
Då brast det för alla tre. De stod och kramade varandra en lång stund och grät tillsammans.
Systrarna satt vid bordet och drack mjölk som kom från faderns kor medan de lät honom sova.
Plötslig gav deras far ifrån sig ett ljud som varade i en sekund. Det lät ungefär som om han hostade upp slem.
Sedan blev det helt tyst.
De tre kvinnorna gick fram till sin far.
Han hade slutat andas.
Happy, Ebony och Amber stannade kvar i byn i några dagar.
Happy hade berättat om arvet av korna.
Eftersom att kvinnorna bodde så långt ifrån varandra så kunde de inte dela på arvet. Problemet var att kvinnorna behövde korna lika mycket.
- Jag behöver korna eftersom att jag behöver ge mat till mina barn. Om jag inte dödar korna så tänker jag sälja dem. Och då kan jag få råd till nyttig kost till barnen istället, sa Ebony.
- Men jag har flera kilometer som jag behöver gå varje dag för att komma till min vattenkälla. Och om jag får korna så kan jag istället mjölka dem och då kommer jag inte behöva gå till vattenkällan varje dag, sa Happy.
- Halva mitt hus har gått sönder, och jag behöver verkligen supermycket kospillning så att jag kan bygga upp huset igen, sa Amber.
Vem tycker du ska få korna?
Bild: We♥It

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0